Från
vedeldad kokgryta till tvättmaskin
Det hela började på 1920-talet när Per-Albin Hansson
presenterade en plan kallad ”Det Svenska Folkhemmet”. Det var ett förslag till
utvecklingslinjer för ett modernare och förbättrat boende. Alla skulle ha rätt till en god bostad
med möjlighet att tvätta sig själva och sina kläder. Planen innehöll bland
annat ett program för flerfamiljshus med en gemensam, maskinell tvättstuga. En av de första
gemensamma tvättstugorna i modern tappning byggdes i Stockholm på 1920-talet.
På 1930-talet började byggandet av flerfamiljsbostäder ta
fart och en ny boendestandard hade skapats i Sverige. Att ha tillgång till en
gemensam tvättstuga under denna tid ansågs dock fortfarande vara exklusivt.
Tvättmaskinen var inte given i hemmet. Många använde fortfarande en vedeldad
kokgryta för att koka tvätten.
En
effektivare tvättprocess
Även om tvättmaskinerna på denna tid ansågs vara toppmoderna
såg de väldigt annorlunda ut från hur tvättmaskiner ser ut idag. De var stora
och klumpiga och värmdes ofta upp med gas. Tvättprocessen reglerades helt
manuellt och maskinernas kapacitet var 12–15 kg/tvättomgång. I de gemensamma
tvättstugorna fanns tvättmaskiner, baljor och sköljbassänger. Med den nya
tvättstugeutrustningen kunde den tvätt och torkning som tidigare tagit flera
dagar, hinnas med på en halv dag.